Det är en vanlig föreställning att konsumtionslån riktar sig till familjer med låga inkomster, men den senaste rapporten från Finansinspektionen visar dock en mer komplex bild. Faktum är att personer med högre inkomster ofta är de som tar de största konsumtionslånen.
I Sverige utgör konsumtionslån, som t.ex. privatlån utan säkerhet och fakturaköp, en relativt liten del av hushållens totala lån. Men eftersom de är dyrare och kräver snabbare avbetalning utgör de däremot en stor del av hushållens månadsutgifter. Konsumtionslån är nästan alltid dyrare och har kortare avbetalningsperiod än lån med säkerhet. I rapporten finns det en tydlig koppling mellan inkomst och storleken på hushållens konsumtionslån. Nästan 60 % av alla som har konsumtionslån på 100 000 kr eller mer har en månadsinkomst på 35 000 kr eller mer (före skatt). Det var ovanligt att personer med en inkomst under 20 000 kr hade lån i den här storleken. Anledningen till att de med högre inkomst hade högre lån är antagligen att de har större möjlighet att låna, och att dessa lån går till saker som reparationer, bilköp eller handpenning till en bostad. Enligt rapporten finns det också ett motsatt mönster för de med låg inkomst.
Personer med låga eller måttliga inkomster är enligt rapporten mycket mer benägna att ta små lån, särskilt lån under 10 000 kr. Ungefär 70 % av de som har lån på mindre än 10 000 kr tjänar mindre än 35 000 kr i månaden. När du tar ett mindre lån är räntorna vanligtvis högre och löptiderna kortare. Denna typ av lån ges inte ut av traditionella banker utan av mindre långivare och kreditinstitut och kan fungera som kortsiktig ekonomisk hjälp, snarare än som långsiktig finansiering för att köpa saker.
Trots att stora lån främst tar av personer som har en högre månadsinkomst är de inte riskfria utan kan snabbt bli betungande om privatekonomin skulle förändras till det sämre. Enligt rapporten hade lån på mer än 250 000 kr i mer än hälften av fallen en löptid på tolv år eller mer. Det innebär att framtida inkomster måste gå till att betala av på lånen under lång tid. I de fall där hushåll drabbas av ekonomiskt sämre tider kan det få stora konsekvenser för hushållskassan, när lån och andra utgifter blir stora i förhållande till inkomster. Det kan även få effekter för samhällsekonomin eftersom när en stor andel av inkomsten går till att amortera och betala räntor istället för att konsumera blir tillväxten lägre, vilket i sin tur leder till färre jobb.
I nyhetsrapporteringar och i samhällsdebatten är konsumtionslån ofta kopplat till människor som har problem med sin ekonomi. Men rapporten visar att det bara är en liten del av bilden och att det faktiskt är människor med god ekonomi som har de största lånen. Människor med låga inkomster tar oftast mindre lån som är dyrare i förhållande till lånets storlek, medan de med bättre inkomst har billigare men större lån. Att låna till konsumtion är alltså inte bara för en liten grupp människor. Det är ett vanligt sätt att hantera pengar som människor på alla inkomstnivåer gör.
